Transflaggan: betydelse och färger

Transflaggan har fem horisontella ränder: ljusblå, rosa, vit, rosa och ljusblå. Ljusblått står för pojkar, rosa för flickor och vitt för personer som är intersexuella, genomgår en transition eller inte känner sig som något av könen. Amerikanskan Monica Helms skapade flaggan 1999.

Hur ser transflaggan ut?

Transflaggan består av fem lika breda horisontella ränder. Den översta och den nedersta randen är ljusblå. Intill dem finns två rosa ränder. I mitten finns en vit rand. Flaggan är därför symmetrisk: den ser likadan ut om du hänger den upp och ner. På engelska kallas den trans flag eller transgender flag, på nederländska transgendervlag eller trans vlag. Flaggan är den mest kända symbolen för personer som kallar sig transpersoner. En kort förklaring av flaggan på ett enkelt språk finns på gender123.nl.

Transflaggans färger och deras betydelse

Designern har själv förklarat färgernas betydelse. Ljusblått är den traditionella färgen för pojkar. Rosa är den traditionella färgen för flickor. Den vita randen i mitten är avsedd för personer som är intersexuella, för personer som genomgår en transition och för personer som anser att de har ett neutralt eller obestämt kön.

Färgerna blått och rosa hänvisar alltså till de välkända förväntningarna på pojkar och flickor. Mer om sådana förväntningar kan du läsa på sidan om könsnormer.

Vem skapade transflaggan?

Transflaggan skapades av Monica Helms, en amerikansk transkvinna. Hon tog fram designen 1999. Flaggan visades för första gången år 2000, under en prideparad i Phoenix i den amerikanska delstaten Arizona. Under de följande åren började den även användas utanför USA. Det finns andra förslag på transflaggor, men Helms design är utan tvekan den mest kända.

Var finns den ursprungliga transflaggan?

Den första flaggan finns på ett museum. Den 19 augusti 2014 skänkte Monica Helms originalet till Smithsonian National Museum of American History i Washington. Flaggan ingår där i museets samling.

Sedan när är transflaggan en emoji?

Transflaggan har varit en emoji sedan 2020. Unicode Consortium, organisationen som bestämmer vilka tecken telefoner och datorer kan visa, tog med flaggan i Emoji 13.0. Den versionen lanserades den 29 januari 2020. Emojin använder Helms design.

När hissas transflaggan?

Flaggan hissas framför allt på två dagar. Den 31 mars infaller Transgender Day of Visibility, den internationella dagen för transpersoners synlighet. Den 20 november infaller Transgender Day of Remembrance, dagen då transpersoner som har dödats genom våld hedras. Dessutom syns flaggan vid prideevenemang.

I Nederländerna var Haag den första kommunen som hissade flaggan. Det skedde den 31 mars 2021, enligt NOS, vid Hofvijver, stadshuset och ett stadsdelskontor. I andra länder skedde det tidigare. Den brittiska staden Brighton and Hove hissade flaggan 2010 på Transgender Day of Remembrance. Philadelphias stadshus följde efter 2015.

Relaterade flaggor

Efter transflaggan har fler flaggor skapats för grupper som ofta nämns i samma sammanhang.

• Den ickebinära flaggan. Skapad av Kye Rowan 2014. Flaggan har fyra ränder: gul, vit, lila och svart. Se sidan om ickebinära personer.
• Intersexflaggan. Skapad av Morgan Carpenter från organisationen Intersex Human Rights Australia i juli 2013. Flaggan är gul med en lila cirkel. Se sidan om intersexuella personer.
• Progressflaggan. Skapad av Daniel Quasar 2018. Den här flaggan lägger bland annat till transflaggans färger till regnbågsflaggan. År 2021 skapade Valentino Vecchietti en version där även intersexflaggan ingår.

Debatten om flaggan vid myndighetsbyggnader och skolor

Det råder debatt om att myndigheter och skolor hissar flaggan. Förespråkare ser det som ett tecken på att transpersoner hör hemma i samhället. När flaggan hissades i Haag sade borgmästaren Jan van Zanen: "Du spelar roll, du hör hemma och du får finnas." Motståndare anser att en myndighet eller skola bör vara neutral och inte föra en rörelses flagga.

Denna meningsskiljaktighet syns i olika beslut. I kommunen Land van Cuijk lade partiet FVD den 6 juli 2023 fram ett förslag om att endast hissa den nederländska, den brabantska och kommunens egen flagga. Enligt förslaget ska invånarna kunna förvänta sig neutralitet från kommunen. Kommunfullmäktige avslog förslaget med 36 röster mot 1.

I den amerikanska delstaten Utah blev beslutet ett annat. Där gäller sedan den 7 maj 2025 en lag som förbjuder prideflaggor på skolor och myndighetsbyggnader. Lagstiftaren anger politisk neutralitet som skäl. I samma delstat meddelade skoldistriktet Davis redan 2021 att prideflaggor inte får hänga i klassrummen på dess skolor. Mer om dessa debatter kan du läsa på sidorna om kön och politik och kön i skolan.

En kritisk kommentar

Flaggan är en symbol och inte en neutral beskrivning. Två saker sticker ut. För det första räknar den vita randen personer som är intersexuella till samma grupp som personer med en transidentitet. Intersexualitet är dock en ovanlig kroppslig variation och inte en könsidentitet. Den skillnaden förklaras på sidan Intersexualitet: det tredje könet?.

För det andra använder flaggan blått för pojkar och rosa för flickor. Det är just de traditionella förväntningar som transrörelsen vid andra tillfällen motsätter sig. Den som ser flaggan hissad ser alltså framför allt ett ställningstagande: att könsidentitet väger tyngre än biologiskt kön. Människor har olika uppfattningar om detta ställningstagande. På sidan Hur många kön finns det? kan du läsa hur många benämningar som används utöver transperson.