Littman publicerar ROGD-artikel

I augusti 2018 publicerade den amerikanska läkaren och forskaren Lisa Littman en studie i tidskriften PLOS ONE om ungdomar där könsdysfori verkade uppstå plötsligt under eller efter puberteten. Hon använde begreppet rapid-onset gender dysphoria, förkortat ROGD.

Vad forskningen visade

Littman intervjuade 256 föräldrar med hjälp av ett frågeformulär. Föräldrarna beskrev barn, i drygt åtta av tio fall flickor, som inte hade visat några tecken på könsdysfori som barn. Många föräldrar uppgav att förändringen sammanföll med intensiv användning av sociala medier eller med vänner som identifierade sig som trans under samma period. Psykisk ohälsa före könsdysforins början var också vanligt förekommande. Littman förde fram hypotesen att social påverkan kan spela en roll för en del av dessa ungdomar.

Kritiken

Studien ledde omedelbart till en häftig debatt. De viktigaste invändningarna var att endast föräldrar hade tillfrågats, inte ungdomarna själva, och att föräldrarna hade rekryterats via webbplatser där könsvård diskuteras kritiskt. PLOS ONE lät granska artikeln på nytt och publicerade i mars 2019 en reviderad version med en ny titel och större betoning på begränsningarna. Resultaten i sig förblev oförändrade.

Vad som hände därefter

Förändringen i gruppen som söker vård har senare också konstaterats av andra. Den brittiska Cass Review beskrev 2024 att antalet remisser till den engelska könskliniken hade tjugodubblats på tio år och att tyngdpunkten hade förskjutits från yngre pojkar till tonårsflickor. Det råder ingen enighet om orsaken: större samhällelig acceptans, social påverkan och samband med annan psykisk ohälsa har nämnts. Se även sidan om ROGD.

Universitetets reaktion

Littman var knuten till Brown University i den amerikanska delstaten Rhode Island. Kort efter publiceringen tog universitetet bort sitt pressmeddelande om forskningen från webbplatsen, med hänvisning till oro för att slutsatserna kunde skada transungdomar. Det ledde till en andra debatt, vid sidan av den om metoden: frågan om ett universitet får dra tillbaka information om forskning från offentligheten eftersom resultaten är känsliga. Kritiker, däribland en tidigare dekanus vid Harvard Medical School, talade om ett ingrepp i den akademiska friheten.

Senare forskning

Begreppet har sedan dess undersökts flera gånger, med motstridiga resultat. En kanadensisk studie från 2022 av ungdomar som hade remitterats till könskliniker fann inget stöd för att det finns en separat form som uppstår plötsligt. Littman publicerade själv 2021 en studie av hundra personer som hade avbrutit eller ändrat sin transition; en del av dem uppgav att social påverkan hade spelat in i deras tidigare val. En stor amerikansk studie från 2023 av föräldrar, som verkade stödja hypotesen, drogs tillbaka av utgivaren på grund av invändningar mot hur deltagarnas samtycke hade inhämtats. Det saknas fortfarande i stor utsträckning forskning där ungdomarna själva följs under en längre tid. År 2026 sammanställde Kenneth Zucker åter bevisläget; se studien som förespråkar att fenomenet erkänns som ett separat kliniskt tillstånd. Förskjutningen mot tonårsflickor och de förklaringar som ges till den beskrivs på transtijd.nl i artikeln om ökningen av flickor med könsdysfori sedan 2010.

Betydelse

ROGD är ingen officiell diagnos och dess vetenskapliga status är omstridd. Det står däremot klart att gruppen som söker sig till könskliniker har förändrats kraftigt sedan omkring 2014: betydligt fler tonåringar och betydligt fler flickor än tidigare. Littmans studie var den första som försökte ge en möjlig förklaring till detta. Mer information finns på sidan om Littmans studie.