Ny kohortstudie: autism kraftigt överrepresenterat bland könsdiversa barn – och tillgången till vård är ojämlik

En ny kohortstudie i den vetenskapliga tidskriften Autism Research ifrågasätter hur könskliniker hanterar autistiska barn och ungdomar. Forskare under ledning av Erez Topaz gick igenom journalerna för 786 transpersoner och könsdiversa barn och ungdomar mellan 4 och 19 år, som mellan mars 2013 och maj 2025 remitterades till ett nationellt remisscentrum för könsbekräftande vård i Israel. Resultatet bekräftar ett mönster som har framträtt allt oftare i forskningslitteraturen: autism är betydligt vanligare i den här gruppen än i den allmänna befolkningen, men studien går ett steg längre genom att undersöka vad det i praktiken innebär för tillgången till vård och det psykiska välbefinnandet. En utförlig genomgång av studien, inklusive vad siffrorna säger och inte säger, finns på genderautisme.nl.

Tidigare forskning har redan visat att autistiska drag är vanligare bland ungdomar som söker hjälp för könsdysfori än bland jämnåriga i den allmänna befolkningen. Den nya studien av Topaz och kollegor tillför något väsentligt: inte bara att autism oftare förekommer tillsammans med könsdiversitet, utan också att autistiska ungdomar inom könsvården bemöts och får vård på ett annat sätt än icke-autistiska jämnåriga.

Samma milstolpar, ojämlik tillgång till vård

Autistiska och icke-autistiska könsdiversa ungdomar nådde i studien viktiga könsrelaterade milstolpar vid ungefär samma ålder, till exempel när de för första gången berättade om sin könsidentitet. Denna utvecklingsmässiga likhet innebar dock inte lika möjligheter att få vård. En högre socioekonomisk status i familjen var endast kopplad till tidigare tillgång till kliniken bland icke-autistiska ungdomar. För autistiska ungdomar gjorde en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund alltså ingen skillnad: de tycks ha stött på hinder som föräldrarnas pengar och utbildning inte kunde undanröja. Det pekar snarare på ett strukturellt problem i hur könskliniker hanterar denna grupp än på ett individuellt tillgänglighetsproblem som kan lösas med rätt kontakter.

Autistiska flickor: mer sällan medicinsk transition, större psykisk ohälsa

Ett anmärkningsvärt resultat gäller ungdomar som registrerades som flickor vid födseln och som är autistiska: de påbörjade betydligt mer sällan medicinsk transitionsvård än andra grupper i kohorten, samtidigt som de hade en avsevärt tyngre psykiatrisk problematik. Med andra ord var det just den grupp som hade störst underliggande psykisk ohälsa som mer sällan fick tillgång till den vård som enligt den rådande vårdmodellen är avsedd att lindra denna problematik. Det väcker frågan om könsdysfori hos dessa flickor alltid kan ses som fristående från autismen, och om den nuvarande kliniska vägen gör tillräcklig åtskillnad mellan de två – en kritik som kritiker av den affirmativa vårdmodellen har framfört under en längre tid, men som nu också framträder i den här typen av kvantitativa studier.

Forskarna efterlyser autismkompetens på könskliniker

Forskarna drar själva en försiktig slutsats: könskliniker bör integrera autism specifik kompetens och samarbeta bättre med barnläkare, psykiatrisk vårdpersonal och utvecklingsspecialister. Det är ett erkännande av att det nuvarande arbetssättet inte räcker till för en grupp som är dubbelt sårbar – både autistisk och könsdivers – men det lämnar obesvarat varför denna kompetens hittills har saknats och om det räcker att utöka teamet så länge den underliggande modellen fortfarande utgår från remiss till medicinsk transition som ett självklart slutmål. För kliniker utanför Israel, där autism och könsdysfori också ofta förekommer tillsammans, är detta en uppmaning att se längre än enbart till den ålder då ett barn söker hjälp och att med noggrann diagnostik grundligt utesluta psykiatrisk problematik och utvecklingsrelaterade svårigheter innan en medicinsk behandling övervägs.