Hem › Juridik › FN-resolutioner om genus

FN-resolutioner om genus

Förenta nationerna har genom Människorättsrådet och Generalförsamlingen antagit flera resolutioner som berör våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (SOGI). Dessa resolutioner är inte juridiskt bindande och — i motsats till vad som ibland antyds i nederländska policydokument — råder det ingen global konsensus om termen ”genus” eller om erkännandet av ”könsidentitet” som en skyddad grund. FN:s diskurs om genus är politiskt omstridd, och röstningsmönstren i Genève och New York återspeglar detta.

FN-systemet i korthet

De relevanta organen är:

• Människorättsrådet (Human Rights Council, HRC): ett mellanstatligt organ som antar resolutioner och beställer rapporter.
• Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR): sekretariatet som bedriver forskning och rapporterar.
• Generalförsamlingen: det plenära organet med övergripande deklarationer.
• Fördragskommittéer: övervakande organ knutna till fördrag som ICCPR och CEDAW.

Viktiga resolutioner från Människorättsrådet

Resolution 17/19 (2011) var den första FN-resolutionen som uttryckligen uppmärksammade människorättskränkningar på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Resolutionen antogs med 23 röster för, 19 emot och 3 nedlagda röster — knappast en överväldigande majoritet. Efterföljande resolutioner (27/32 från 2014 och 32/2 från 2016) inrättade en oberoende expert för SOGI och förlängde mandatet. Varje gång antogs detta med knapp marginal och betydande motstånd från afrikanska, asiatiska och islamiska medlemsstater. Mandatet för IE SOGI är ingen fördragsbestämmelse och kan i princip också dras tillbaka.

Mer information finns på OHCHR:s webbplats.

Kontroversen kring ”genus” i FN-dokument

Ordet ”genus” är politiskt laddat i FN:s terminologi. Under förhandlingar om konferensdeklarationer diskuteras betydelsen varje år ingående. Två ståndpunkter står mot varandra:

• En tolkning där ”genus” endast syftar på den sociala dimensionen av man och kvinna — i praktiken synonymt med ”kön” i en sociologisk kontext. Denna tolkning fastställdes uttryckligen av FN:s generalförsamling vid antagandet av Romstadgan (1998): ”the term "gender" refers to the two sexes, male and female, within the context of society.”
• En vidare tolkning där ”genus” även omfattar ”könsidentitet” oberoende av biologiskt kön. Denna uppfattning förs fram av västländer, NGO:er och den oberoende SOGI-experten, men accepteras inte av en betydande del av FN:s medlemsstater.

Ryska federationen, ett antal afrikanska och asiatiska länder samt Heliga stolen förespråkar upprepade gånger en bekräftelse av den snäva definitionen. Även i CEDAW-sammanhang finns en spänning: fördraget skyddar ”kvinnor”, vilket av flera stater tolkas som uteslutande biologiskt, medan CEDAW-kommittén tillämpar en vidare tolkning i sina allmänna rekommendationer.

Kvinnors rättigheter och termen ”genus”

En viktig och i Nederländerna ofta förbisedd invändning kommer från feministiskt håll. När ”genus” i FN-sammanhang gradvis började omfatta ”könsidentitet” blev data och rättigheter som tidigare var inriktade på ”kvinnor” (i betydelsen biologiskt kön) begreppsmässigt otydligare. Ett antal feministiska tänkare och organisationer (DBT, Women's Declaration International och många rapportörer i CEDAW-sammanhang) påpekar att en exakt terminologi är nödvändig för att exempelvis även fortsättningsvis kunna hantera kvinnlig könsstympning, mödradödlighet, obetalt omsorgsarbete och sexuellt våld på ett sammanhängande sätt.

Den oberoende SOGI-experten

IE SOGI rapporterar årligen till Människorättsrådet och Generalförsamlingen. Positionen är inte oomstridd; vid varje förlängning av mandatet läggs motioner fram om att avskaffa funktionen, varje gång med betydande motstånd. Vissa stater uppfattar expertens innehållsliga arbete som politiska förslag snarare än som en tolkning av mänskliga rättigheter.

Fördragskommittéer

Fördragskommittéer som FN:s människorättskommitté (ICCPR) och CEDAW lämnar rekommendationer till stater. Dessa ”concluding observations” är inte bindande, men presenteras som auktoritativa tolkningar. Ett antal stater, däribland USA och Storbritannien, har uttryckligen invänt mot tolkningar som utvidgar den ursprungliga fördragstexten.

Nederländerna och FN

Nederländerna röstade för SOGI-resolutionerna och bidrar ekonomiskt till IE SOGI:s mandat. Samtidigt får Nederländerna självt rekommendationer från fördragskommittéer, exempelvis om kvinnors ställning i arbetslivet och våld mot kvinnor — områden där sammanblandningen av ”kön” och ”genus” i officiell statistik numera utgör en metodologisk utmaning.