Hem › Vetenskap & debatt › Evidenspyramiden inom könsbekräftande vård

Evidenspyramiden inom könsbekräftande vård

Inom evidensbaserad medicin ordnas forskning i en pyramid.

Evidenspyramiden

Inom evidensbaserad medicin ordnas forskning i en pyramid. Högst upp finns systematiska översikter och metaanalyser av randomiserade kontrollerade studier (RCT). Därefter följer enskilda RCT-studier, prospektiva kohortstudier, retrospektiva kohortstudier, fall–kontrollstudier, fallserier och slutligen expertutlåtanden.

Forskning om könsbekräftande vård

Inom transvården saknas nästan helt RCT-studier; av praktiska och etiska skäl är det svårt att randomisera patienter till hormonbehandling eller ingen hormonbehandling. Den största delen av evidensen kommer från observationsbaserade kohortstudier (Amsterdam Cohort of Gender Dysphoria, ENIGI-nätverket) och fallserier.

Cass Review

De systematiska översikter som genomfördes av University of York och som ligger till grund för Cass Review (2024) drog slutsatsen att evidensen för effekten av pubertetsblockerare och könsbekräftande hormoner hos unga överlag är av låg kvalitet. Liknande slutsatser drogs i de systematiska översikter som låg till grund för policyförändringarna i Sverige, Finland och Norge.