Amerikansk sportkolumnist avgår efter att redaktionen stoppat hans text om kvinnosport

Den 20 augusti 2026 satte Matt Calkins, fast sportkolumnist på den amerikanska tidningen The Seattle Times i elva år, själv punkt. Bakgrunden var en kolumn som han hade lämnat in i slutet av juli om två skolungdomar från delstaten Washington som offentligt hade uttalat sig mot transflickors deltagande i flickidrotten. Enligt Calkins granskade redaktionen texten i flera dagar, och flera redaktörer läste och kommenterade den, innan han till slut fick beskedet att den inte skulle publiceras. Den officiella förklaringen — att han inte hade anmält ämnet i förväg — avfärdade Calkins själv som en förevändning.

Kolumnen handlade om en skolidrottsstrid som hade uppstått flera veckor tidigare kring WNBA-spelaren Sophie Cunningham, som öppet hade uttalat sig för att skydda kvinnokategorin inom idrotten. Fallet beskrivs närmare på gendersport.nl. Två gymnasieelever, däribland Wilson, elev vid Eastmont High i East Wenatchee, gick därefter på en match med Seattle Storm för att stödja Cunninghams ståndpunkt. Calkins skrev om det: inget skällsord hade yttrats, inga onda avsikter kunde skönjas — det var helt enkelt en skolelev som visade det som vissa verkar ha svårt att acceptera, nämligen att den som inte håller med om den nuvarande linjen kring transpersoners deltagande i kvinnosport inte automatiskt är transfob.

Inte den första stoppade texten

Calkins betonade att det inte handlade om en isolerad händelse. Tidigare kolumner av honom hade stoppats av liknande skäl, och enligt honom var det gemensamma kännetecknet alltid detsamma: de gick emot de rådande narrativen inom redaktionen och skulle sannolikt ha väckt upprörda reaktioner. Var gränsen går mellan redaktionell medverkan och styrning är ämnet för en artikel på gendermedia.nl. För kolumnisten blev det droppen. "Jag har alltid tänkt att en kolumnists uppgift är att få igång en diskussion om de svåra frågorna. Att undvika dem innebär att man sviker läsaren. Till slut kände jag helt enkelt att jag inte längre kunde utföra mitt arbete på ett bra sätt", förklarade han när han slutade. Inom några timmar efter sin avgång fick Calkins ett erbjudande från ett annat sportmedium om att börja skriva för dem.

En debatt som försätter amerikanska medier i en svår sits

Händelsen står inte för sig själv. Frågan om transkvinnor och transflickor ska få tävla i idrottens kvinnokategori har länge splittrat USA, och de senaste veckorna har frågan trappats upp ytterligare kring WNBA. I juni 2026 slog Högsta domstolen fast att delstater får porta transkvinnor från flick- och kvinnoidrotten. Tävlingskommissionären Cathy Engelbert skickade ett internt memo till lagen eftersom spelare och ledare i allt högre grad fick frågor om transpersoners deltagande, medan spelarfacket WNBPA i stället publicerade ett uttalande där mångfald och inkludering betonades. Opinionsundersökningar visar att den amerikanska befolkningen är nästan jämnt delad i frågan, och spänningarna ökar snarare än minskar. Att en erfaren sportkolumnist hellre säger upp sig än sväljer sin övertygelse illustrerar hur svårt etablerade medier uppenbarligen har att ge utrymme åt en ståndpunkt som den egna redaktionen anser vara alltför känslig — även när ståndpunkten, som Calkins betonar, inte har något med fientlighet att göra utan med en principiell fråga om rättvis konkurrens inom kvinnosporten.

Varför detta är mer än en amerikansk anekdot

För läsare utanför USA är händelsen relevant eftersom samma mönster — redaktioners tvekan inför att publicera kritiska röster om jämställdhetspolitik inom idrotten — också syns i europeiska medier. För Nederländernas del beskrivs detta i artikeln om medier och den offentliga debatten. Journalister som ifrågasätter den nuvarande hanteringen av transpersoners deltagande i kvinnliga tävlingar uppger allt oftare att deras egna redaktioner tvekar, till skillnad från i andra samhällsfrågor. Calkins avgång visar att denna tvekan inte bara drabbar frilansare eller utomstående, utan även etablerade medarbetare med många år inom stora redaktioner.