NTVG — Osäkerheter kring den nuvarande könsidentitetsvården
Denna kommentar av Jilles Smids och Patrik Vankrunkelsven publicerades den 7 november 2023 i Nederlands Tijdschrift voor Geneeskunde (NTVG). Den är en reaktion på en klinisk lektion om ungdomar med könsinkongruens som tidigare hade publicerats i samma tidskrift. Författarna tar upp fem problem med den kliniska lektionen.
De fem invändningarna
För det första menar författarna att det finns för lite evidens för att betrakta pubertetsblockerare och könshormoner som standardbehandling. För det andra skiljer den kliniska lektionen inte mellan könsdysfori som börjar i barndomen och dysfori som uppstår först under adolescensen. För det tredje är påståendet att 98 procent fortsätter att använda hormoner på lång sikt otillräckligt underbyggt. För det fjärde kan pubertetsblockerare enligt författarna i själva verket försvåra den betänketid som de är tänkta att ge. För det femte återger den kliniska lektionen enligt dem inte litteraturen om möjliga skadliga effekter på hjärnans utveckling på ett korrekt sätt.
Författarna och bakgrunden
Jilles Smids är etiker vid Erasmus MC i Rotterdam. Patrik Vankrunkelsven är emeritusprofessor vid KU Leuven. Den kliniska lektion som de reagerar på heter Ungdomar med könsinkongruens och är skriven av behandlare från Radboudumc, Amsterdam UMC och Genderteam Zuid-Nederland. En klinisk lektion är avsedd att visa läkare hur vården fungerar i praktiken med hjälp av patientfall. Kommentaren fokuserar på den vetenskapliga underbyggnaden av denna praxis, särskilt av pubertetsblockerare.
Reaktioner och efterord
Den 12 november 2023 kommenterade en allmänläkare artikeln och tackade författarna samt skrev att hen delade deras oro. Smids publicerade den 28 november 2023 ett utförligt svar. Där hävdar han att oron bland yrkesverksamma är utbredd, men sällan uttalas högt. Han nämner två dilemman: risken att behandlingen i sig orsakar skada och osäkerheten kring konsekvenserna för hjärnans utveckling.
Vad som hände därefter
Smids utvecklade sitt resonemang ytterligare i maj 2025 i artikeln Internationell kritik mot det nederländska protokollet. Det svenska vägval som författarna hänvisar till beskrivs i SBU-rapporten. I Nederländerna bad ministern 2024 Hälsorådet om ett yttrande. Rådet konstaterade den 30 juni 2026 att hormonbehandlingar uppnår sina kroppsliga mål och att det i de tillgängliga uppgifterna inte finns någon anledning att inte erbjuda dem. Rådet kom därmed fram till en annan bedömning än författarna till denna kommentar.
Varför artikeln finns i detta arkiv
Författarna förespråkar förändringar av den nederländska politiken och pekar på Sverige och Finland som exempel. Artikeln visar att diskussionen om det nederländska protokollet även förs i den nederländska medicinska fackpressen.