SBU-rapport (Sverige, 2022)

Den 22 februari 2022 publicerade det svenska SBU, den statliga myndighet som utvärderar medicinska och sociala insatser, rapport 342 om hormonbehandling vid könsdysfori hos barn och ungdomar. Det är en systematisk översikt av den tillgängliga forskningen, framtagen på uppdrag av den svenska hälsomyndigheten Socialstyrelsen.

Huvudartikeln i ämnet är Könsbekräftande vård i Sverige.

Vad rapporten innehåller

SBU drar slutsatsen att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekterna av pubertetsblockerare och könshormoner på könsdysfori, psykosociala utfall, kognition och ämnesomsättning. Det finns visst stöd för att pubertetsblockerare fördröjer den förväntade benutvecklingen. SBU lämnar inga egna rekommendationer och väger inte risker mot fördelar.

Konsekvenser

Den avvägningen gjorde Socialstyrelsen. Samma dag meddelade myndigheten att riskerna med pubertetsblockerande och könsbekräftande hormonbehandling för ungdomar under arton år för närvarande väger tyngre än den möjliga nyttan för gruppen som helhet. Enligt Socialstyrelsen bör behandlingen ske inom ramen för forskning och utanför denna ram endast i undantagsfall. Det slutliga kunskapsunderlaget publicerades den 16 december 2022; i tidslinjen står det under Sverige begränsar hormonell behandling av minderåriga. Ett år tidigare hade Karolinska sjukhuset redan ändrat sin egen policy, vilket beskrivs under Karolinska 2021. Se även politik per land och ungdomar.

Begränsningar i kunskapsunderlaget

Det saknas randomiserade studier med kontrollgrupp på området. Den tillgängliga forskningen består av observationsstudier där deltagarna undersöks före och efter behandlingen. SBU kunde inte fastställa hur ofta ungdomar väljer att inte påbörja en behandling eller frivilligt slutar med den. Rapporten nämner flera kunskapsluckor: en samordnad svensk datainsamling, randomiserade studier, längre uppföljning och forskning om ungdomar som slutar med pubertetsblockerare utan att fortsätta med könshormoner. Rapporten låg till grund för revideringen av den riktlinje som Socialstyrelsen hade publicerat 2015.

Socialstyrelsens tre skäl

Socialstyrelsen angav tre skäl till den ändrade bedömningen. Det vetenskapliga stödet för behandlingens effekt och säkerhet är osäkert. Vården har inte följts upp och utvärderats systematiskt, trots att detta rekommenderades 2015. Dessutom är det okänt hur ofta personer senare ändrar könsidentitet, avbryter behandlingen eller ångrar sig. Avdelningschefen Thomas Lindén påpekade dessutom att antalet diagnoser har ökat kraftigt, särskilt bland tretton- till sjuttonåringar och bland ungdomar som registrerades som flickor vid födseln.

Betydelse för Nederländerna

Den svenska bedömningen åberopas regelbundet i Nederländerna, bland annat i parlamentsfrågorna om Dutch Approach från 2023. Hur rapporten förhåller sig till andra bedömningar beskrivs i artikeln om systematiska översikter inom könsbekräftande vård.