Hem › Medicin › Tromboserisk vid östrogenbehandling
Tromboserisk vid östrogenbehandling
Östrogenbehandling vid feminiserande hormonbehandling ökar risken för venös tromboembolism (VTE): blodproppar i benens vener (djup ventrombos) eller i lungorna (lungemboli). Risken beror på administreringsform, dos och patientens egenskaper.
Forskningsunderlag
Kohortstudien av Getahun och kollegor (2018), publicerad i Annals of Internal Medicine, visade en ökad förekomst av venös tromboembolism hos transkvinnor som fick östrogenbehandling jämfört med kontroller. Även de europeiska ENIGI-kohorterna och långtidsstudien av Wierckx och kollegor (2012) rapporterar en ökad förekomst av tromboser hos transkvinnor.
Oralt jämfört med transdermalt
Endocrine Society Clinical Practice Guideline (2017) anger att oralt etinylestradiol har en starkare effekt på leverns koagulationsfaktorer än andra östrogenpreparat och förknippas med en högre VTE-risk. Transdermalt östradiol (plåster, gel) förknippas med en lägre risk och rekommenderas för patienter med förhöjd risk.
Riskfaktorer
- Ålder över fyrtio år
- Rökning
- Övervikt och fetma
- Ärftliga koagulationsrubbningar (som faktor V Leiden)
- Långvarig immobilisering eller kirurgiska ingrepp
- Tidigare trombos eller lungemboli
Råd i klinisk praxis
Internationella riktlinjer rekommenderar en riskbedömning före insättning av östrogenbehandling, med uppmärksamhet på familjeanamnes, livsstil och samtidiga sjukdomar. Vid förhöjd risk föredras transdermal administrering. Rökning avråds starkt från, och i samband med kirurgiska ingrepp avbryts östrogenbehandlingen ofta tillfälligt.
Källor
Getahun, D., Nash, R., Flanders, W.D., et al. (2018). Könsöverskridande hormoner och akuta kardiovaskulära händelser hos transpersoner: en kohortstudie. Annals of Internal Medicine, 169(4), 205–213. doi:10.7326/M17-2785
Wierckx, K., Mueller, S., Weyers, S., et al. (2012). Långtidsutvärdering av könsöverskridande hormonbehandling hos transsexuella personer. Journal of Sexual Medicine, 9(10), 2641–2651. doi:10.1111/j.1743-6109.2012.02876.x
Hembree, W.C., et al. (2017). Endokrin behandling av personer med könsdysfori eller könsinkongruens. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 102(11), 3869–3903. doi:10.1210/jc.2017-01658
Coleman, E., et al. (2022). Vårdstandarder för transpersoners och könsdiversas hälsa, version 8. International Journal of Transgender Health. doi:10.1080/26895269.2022.2100644