Transgenderlagen: steriliseringskravet avskaffas

Den 1 juli 2014 trädde den lag i kraft som har blivit känd som Transgenderlagen. Den som vill ändra könsangivelsen i födelseattesten behöver sedan dess inte längre ha genomgått någon medicinsk behandling.

Vad som förändrades

Enligt lagen från 1985 skulle kroppen ha anpassats och den sökande vara varaktigt infertil. Båda kraven avskaffades. Även kravet på att gå till domstol togs bort: ändringen ansöks om hos folkbokföringsmyndigheten.

De nya villkoren

Den sökande måste ha fyllt sexton år och lämna in ett utlåtande från en särskilt utsedd läkare eller psykolog. Där ska det framgå att den sökande är övertygad om att tillhöra det andra könet, att övertygelsen är varaktig och att den sökande förstår konsekvenserna.

Varför kraven avskaffades

Regeringen ansåg att de gamla kraven inte längre kunde rättfärdigas. En oåterkallelig medicinsk behandling som villkor för juridiskt erkännande stred enligt lagens förarbeten mot rätten till kroppslig integritet. Samma utgångspunkt finns i Yogyakarta-principerna. År 2020 bad regeringen om ursäkt till de personer som hade genomgått en operation enligt den gamla lagen för att kunna ändra sin registrering, och en ekonomisk kompensation infördes.

Konsekvenserna i praktiken

Antalet ändringar ökade kraftigt efter att lagen infördes. Enligt den gamla lagen ändrade omkring åttio personer sin könsregistrering varje år; under åren efter 2014 var det några hundra per år. En del av dem var personer som länge hade levt i det önskade könet, men som inte hade velat genomgå operationen eller inte kunnat göra det av medicinska skäl. Även sexton- och sjuttonåringar använde den nya möjligheten.

Föräldraskap

Eftersom infertilitet inte längre är ett villkor kan en person som juridiskt är man föda ett barn, och en person som juridiskt är kvinna bli far till ett barn. Lagen fastställer att den som föder barnet juridiskt är modern. Den regeln har lett till rättsprocesser där transmän ville stå som far i sitt barns födelseattest. Mer information finns på sidan om föräldraskap efter transition.

Utvärderingen och fortsättningen

Lagen utvärderades tre år efter att den hade införts. Forskarna rekommenderade att expertutlåtandet skulle avskaffas och att åldersgränsen skulle sänkas: utlåtandet medförde onödiga kostnader och hinder, samtidigt som experten i praktiken inte kan pröva en inre övertygelse. År 2021 lade regeringen fram ett lagförslag som följde denna linje. Förslaget väckte en omfattande samhällsdebatt, bland annat om konsekvenserna för könsuppdelade verksamheter och om minderårigas ställning.

Betydelse

Nederländerna var inte ensamt om detta steg. Argentina införde 2012 som första land en lag där den sökandes egen utsaga är tillräcklig, och Danmark följde efter 2014 som första europeiska land. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna slog 2017 fast att ett land inte får kräva sterilisering som villkor. Nederländerna valde en mellanväg: ingen medicinsk behandling behövs längre, men däremot krävs ett utlåtande från en expert. Att den sökande själv måste betala för utlåtandet och att experten i praktiken inte kan pröva övertygelsen har sedan dess varit intresseorganisationernas viktigaste kritikpunkt.

Genom denna lag har det juridiska erkännandet och den medicinska processen skilts åt. Sedan dess har diskussionen handlat om huruvida även expertutlåtandet och åldersgränsen bör avskaffas. Den aktuella situationen beskrivs på sidorna om Transgenderlagen och ändring av könsregistreringen.