USA:s högsta domstol: delstater får förbjuda behandling

Den 18 juni 2025 meddelade USA:s högsta domstol sitt avgörande i målet United States v. Skrmetti. Domstolen slog fast att delstaten Tennessee får förbjuda pubertetshämmare och hormoner för minderåriga med könsdysfori.

Målet

År 2023 antog Tennessee en lag som förbjuder läkare att behandla minderåriga med könsdysfori med hämmare eller hormoner. Tre ungdomar, deras föräldrar och en läkare bestred lagen med stöd av Bidenadministrationen. De hävdade att lagen diskriminerar på grund av kön och därmed strider mot grundlagen.

Avgörandet

En majoritet på sex av nio domare avvisade det argumentet. Enligt domstolen gör lagen åtskillnad utifrån ålder och medicinskt syfte, inte kön. När det råder vetenskaplig osäkerhet kring en behandling är det enligt majoriteten lagstiftaren, inte domstolen, som ska göra avvägningen.

Konsekvenserna

Genom avgörandet förblir liknande lagar i mer än tjugo andra delstater i kraft. I delstater utan en sådan lag förändras ingenting: domstolen har inte förbjudit behandlingen, utan slagit fast att delstaterna får göra det. I Colorado får väljarna 2026 själva ta ställning till ett förbud mot könskirurgi för minderåriga; se nyhetsartikeln om Proposition 135. Den 30 juni 2026 slog domstolen dessutom fast att delstater får utestänga transpersoner som är flickor och kvinnor från flick- och kvinnosport; se nyhetsartikeln om det avgörandet.

Den juridiska frågan

Målet handlade inte om huruvida behandlingen är bra eller dålig, utan om hur strängt domstolen ska pröva en lag som den i Tennessee. Amerikansk rätt har flera olika prövningsstandarder för detta. En lag som gör åtskillnad utifrån kön måste uppfylla höga krav: delstaten måste visa att åtskillnaden tjänar ett tungt vägande syfte. För andra lagar räcker det att det finns en rimlig grund. Kärandena hävdade att lagen gör åtskillnad utifrån kön, eftersom en pojke får få testosteron vid försenad pubertet medan en flicka med könsdysfori inte får det. Domstolen godtog inte det resonemanget och tillämpade den mindre stränga prövningen.

Majoriteten och minoriteten

Högsta domstolens ordförande John Roberts skrev majoritetens yttrande. Han påpekade att hälsomyndigheter i bland annat Finland, Sverige, Norge och Storbritannien har uttryckt tvivel kring behandlingen, och att en lagstiftare i en sådan situation har utrymme att välja. Domare Sonia Sotomayor skrev på de tre minoritetsdomarnas vägnar att domstolen lämnar transungdomar och deras föräldrar åt den politiska majoriteten för tillfället.

Regeringsskiftet

Målet väcktes med stöd av Bidenadministrationen. Mellan förhandlingen i december 2024 och avgörandet tillträdde Trumpadministrationen, som ändrade den federala regeringens ståndpunkt och i stället stödde Tennessees lag. Domstolen beslutade ändå att avgöra målet.

Vad domstolen inte avgjorde

Domstolen lämnade öppet om transpersoner som grupp har rätt till ett särskilt skydd mot diskriminering. Frågan om föräldrar har en grundlagsenlig rätt att besluta om sitt barns medicinska behandling prövades inte heller. Lägre domstolar fortsätter att pröva de frågorna.

Betydelse

Avgörandet satte punkt för flera år av motstridiga beslut från lägre domstolar, som hade stoppat förbuden tillfälligt i vissa delstater och låtit dem träda i kraft i andra. För familjer innebär det att var de bor avgör vilken vård som finns tillgänglig. En del av dem reser till en annan delstat eller flyttar.

I Europa har vården för minderåriga anpassats av medicinska myndigheter efter en bedömning av evidensen. I USA har frågan i stället framför allt blivit en fråga för lagstiftare och domstolar. Avgörandet kom en månad efter rapporten från USA:s hälsodepartement.