SEGM Digest 2025

SEGM Digest är en serie från Society for Evidence-Based Gender Medicine (SEGM), en ideell organisation som grundades 2019 och som fokuserar på evidensläget inom könsbekräftande vård för barn, ungdomar och unga vuxna. Det första avsnittet publicerades den 30 maj 2025 och behandlar publikationer från april och maj samma år.

Huvudartikeln om detta ämne är Society for Evidence-Based Gender Medicine (SEGM).

SEGM startade serien eftersom antalet nya studier och rådgivande dokument har ökat kraftigt. Digest satsar därför på bredd: varje avsnitt innehåller en kort sammanfattning av flera publikationer, följd av en mer utförlig genomgång. Under 2025 publicerades flera avsnitt.

Det här innehåller den

Det första avsnittet tar bland annat upp evidensrapporten från USA:s hälsodepartement (HHS), en rapport från delstaten Utah, en systematisk översikt om mastektomi, en analys av fertilitetsbevarande åtgärder och en juridisk bedömning av Dutch Protocol.

Mer från det första avsnittet

Det första avsnittet behandlar sju publikationer. HHS-rapporten omfattar 409 sidor och anger psykoterapi som den behandling som för närvarande har bäst stöd. Rapporten från Utah, av LaFleur med kollegor, omfattar mer än tusen sidor; SEGM är kritiskt till den eftersom det saknas en sammanvägd bedömning av evidensen. Översikten om mastektomi, av Miroshnychenko med kollegor i Plastic and Reconstructive Surgery, bedömer evidensen för psykiska utfall hos patienter under 26 år som mycket osäker. Även översiktsartikeln av McDeavitt, Cohn och Kulatunga-Moruzi tas upp, liksom en artikel av Van Breukelen om forskningsdesigner som erbjuder ett alternativ till randomiserade studier. Den juridiska bedömningen av Dutch Protocol är skriven av Smeehuijzen, Smids och Hoekstra och publicerades i Family and Law.

Det tredje avsnittet

Det tredje avsnittet publicerades den 31 oktober 2025 och handlar om juli och augusti. Det tar bland annat upp en studie av Rackliff med kollegor, där 957 personer undersöktes med avseende på stöd och vård vid detransition. En mindre pilotstudie med sexton deltagare visade ingen förbättring av den psykiska funktionen efter tolv månaders pubertetsblockerande behandling. En studie av Lahaije med kollegor på hundra ungdomar beskriver biverkningar av pubertetsblockerare. Dessutom behandlas en artikel av den finländska psykiatern Riittakerttu Kaltiala om den försiktiga finländska strategin, en brittisk regeringsrapport om hinder för forskning om kön och genus samt en rapport från FN:s rapportör för våld mot kvinnor. Den finländska linjen finns i detta arkiv under Finland (2020).

Varför den finns i detta arkiv

Serien är användbar för den som vill följa den vetenskapliga litteraturen utan att läsa varje artikel själv. SEGM väljer ut och tolkar material utifrån en egen kritisk position i debatten; den är alltså inte en fullständig eller neutral översikt. Andra källor finns under vetenskap och debatt.